Nu har jag varit utan bredband i en dryg vecka. Ett liv utan bredband är inget liv värt att leva. Eller är det verkligen så illa?
Först lite bakgrund: redan den 23:e maj kopplade Bredbandsbolaget in bredbandet i vårt nya hus. Skönt tänkte jag, då är i alla fall det avklarat. Men ack vad jag bedrog mig. Några veckor senare skulle Telia flytta vårt vanliga teleabonnemang till samma trådpar. Givetvis kopplade Felianen då ur/sönder/bort bredbandet och givetvis var det inget som någon upptäckte förrän jag flyttade in förra fredagen. Kommentarer om Telias inkompetens är onödiga eftersom detta kommer att fortsätta hända om och om igen så länge inte kopparnätet drivs affärsmässigt.
Tillbaka till här och nu: Efter 5 dagars surfande via mobilt bredband med hjälp av en Nokia N78 som modem ringde jag Telenor för att kolla räkningen. 3900 kronor hade jag läst Gmail och Google Reader för. Det är så dyrt att man får skrumplever.
Telenormänniskan upplyste mig dock om att de nu har en kampanj på Mobilt Bredband gratis i två månader. Betala 250 kronor i startavgift och surfa sedan så mycket du orkar (inom Sverige) i två månader.
Och det funkar faktiskt riktigt bra. Programvaran installerade sig själv när jag satte i 3G-dongeln och tvingade inte på mig en massa onödig spamware (såvitt jag märkt).Uppkopplinger sker smidigt och hastigheten är helt ok (connect på 7,2 mbit) även om ping-tiderna givetvis är bedrövliga. Rekommenderas helt enkelt.
Disclaimer: min hustru är direktör på Telenor.
Andra bloggar om telia, telenor, dongel, mobilt bredband, kopparnätet
