Time Magazine har presenterat Projekt Manhattan. Det bidde en tablet eller läsplatta som får 90-talets interaktiva CD-ROM-skiva att framstå som hypermodern.
Hela Times projektet är ett praktexempel på hur det går när äldre män slutar lyssna på andra än sig själva och jobbar på i blind desperation.
Ungefär som när CD-ROM-skivan lyftes fram som ett fristående media. Eller när Televerket och IBM 1991 lanserade TeleGuide baserad på redan då utdaterade hyllkomponenter.
Varför gör man då det här? För att få kontroll. Att inte ha kontroll är det värsta äldre män med makt vet. Det krävs inte många hjärnceller för att begripa att exempelvis Rupert Murdoch är livrädd för Internet. För vad är väl dess möjligheter att skapa nya affärsmodeller jämfört med hotet om att befintliga och invanda affärer riskerar att falla döda ner?
Jag menar, Rupert har ju tjänat pengar på papperstidningar sedan han var 25 år gammal (för sådär en 100 år sedan) så varför ska han behöva sluta med det nu?
Nej, fuck Internet gubbar. Låt oss bygga en fullt kontrollerbar snordyr liten läsplatta så vi kan ta betalt för korven i båda ändarna. Först tjänar vi pengar på att sälja plattan. Sen tjänar vi pengar på att sälja vårt kontrollerade innehåll till den. Om och om igen. Genialiskt!
Det finns bara tre problem. Inte en människa under 45 vill använda den. Inte en människa över 55 klarar av att använda den. Och ingen, absolut ingen vill betala för den.
E-bokläsare som Kindle är någon slags mellantingslösning i väntan på Internet everywhere, mikrobetalningar och att alla stofiler ska dö ut. Times läsplatta för tidningar är årets absolut dummaste produkt. Jag hoppas Time Magazine & Co förlorar fett med pengar på det här projektet. För pengar är tyvärr det absolut enda språk dessa gubbar förstår.
